Johannes Forssberg har skrivit mycket strunt om miljö, men hans text om IT-kraschen och vad som kom ur den är riktigt läsvärd.

Själv var jag mitt uppe i IT-yran, och som ung som jag var på den tiden var det inte så lätt att se vad som verkade rimligt och inte. 96-97 fanns inte mycket till kvalitet i branschen, men vi fick uppfinna branschen själva. Vi gjorde bra business och levererade nyskapande kvalitativa projekt födda ur entusiasm och hängivenhet. Vi levererade också en hel del överbetalt strunt.

99 kom de stora pengarna in. Jag tror att alla som varit med något år såg att de nya aktörerna inte tillförde någon essens. Boo.com var den första riktiga floppen. Förmodligen har ingen någonsin lyckats raisa så mycket deg till en så oerhört generell affärsidé. Allt vad Boo gjorde andades flopp och jag ansåg att de smutsade ner en hyfsat fungerande bransch. Investerarna förstod det först lång senare. Boo kraschade först. Snart efter kraschade även flera ganska sunda företag.

Många tillskansade sig viktig kunskap under denna tid – kunskap som sedermera blev mycket värdefull. Under krisen fanns ytterst lite riskkapital varför branschen tvingades utvecklas till något smart, användaranpassat och affärsmässigt. Hållbart helt enkelt.

Percy Barnevik lämnar GMs styrelse. Det är antagligen trist för GM, men å andra sidan kanske de redan är dödsdömda.

TT drar upp Percys pension – igen. Fläskigt massa stålar som han delvis tvingades betala tillbaka. Wallenbergarna som fick inkassera dem hurrade får man anta.

Dock missar de att berätta om vad han gör nuförtiden.

Percys projekt Hand in Hand fokuserar på.
1. Ta barn ur arbete och sätta dem i skolan.
2. Hjälpa kvinnor att starta och driva företag.
3. Medborgarcenter med bibliotek och internetuppkopplade datorer.
4. Hälsoprojekt.
5. Miljöprojekt.

Eftersom Percy förmodligen gör detta för sin övertygelses skull är det inget han koketterar över. En doer, inte en talker. Kanske därför TT inte hänger med?

Jag uppskattar sällan TVs storsatsningar, och är TV4 inblandade blir det oftast plastigt och plumpt och därmed än mindre intressant.

Igår kom dock ett litet guldkorn. Dansen i följande klipp uppskattades av juryn, men lyssna på musiken och sången. Riktigt riktigt proffsigt!

Svt anser sig vara opartiska. De tror säkert att de är det, men olika människor upplever världen med olika glasögon. Upplever man till exempel att arbetstagare generellt är i underläge gentemot arbetsgivare har man en världsyn. Tycker man motsatsen har man en annan världssyn.

Tv8 är en fantastisk kanal. Allt som oftast har de programledare med en uttalad politisk hållning som jag kan referera till. Jag delar inte Schymans världssyn, men eftersom jag kan relatera allt som sägs till det jag vet om henne får jag större möjligheter att själv bilda mig en uppfattning.

Svt har programledare med dold agenda. Att inte ha en öppen agenda anses på Svt att inte ha en agenda, men alla vill något, alla tror något och därmed har alla en agenda. Aktuellts Anna Hedemos agenda är att få tillbaka en sosseregering. Hade det varit uttalat hade publiken kunnat referera till det och göra en egen bedömning.

Janne Josefsson och Lars Adaktusson hamnade i ordkrig för några månader sedan. Josefsson ansåg att hans journalistiska uppgift var att döma och Adaktusson ansåg att hans uppgift var att ge ett ramverk för att låta tittaren själv döma (eller fria såklart). Det säger ganska mycket. Svt anser att det finns EN sanning och det är deras uppgift att förmedla den. Svt är propaganda. Tv8 är journalistik.

DNs kulturredaktion med Maria Schottenius i spetsen slutar aldrig förvåna. Maken till det var bättre förrbeteende ser man ingen annanstans.

Radiohead släppte en skiva på nätet och det var upp till konsumenterna att betala vad de tyckte skivan var värd. Detta ledde till att 1,5 miljoner laddade ner skivan varav 38% valde att betala för den. Dessa betalade $6 i snitt vilken ger en skön inkomst på ca 22 miljoner. 22 millar som de dessutom behåller själva då de inte har ett knarkande skivbolag som tar merparten av stålarna.

I DN vinklar man artikeln som om Radioheads skivsläpp varit misslyckad. ”Radioheads nätsläpp – ingen kassako”. Bara 38% betalade. Att de på en månad dragit in 22 miljoner nämns inte…

I DNs värld var det bättre förr. Man ska köpa skivor. Och kom inte med några nya fräscha idéer! Människor är ju onda och kommer inte göra rätt för sig.

Musikindustrin är bakåtsträvande och de gör sig hellre ovänner med sina konsumenter än försöka förtjäna dem.

Det är inte konstigt att det går dåligt för dem. Få vill betala för en tjänst om den som erbjuder den föraktar sin kund.

Radiohead är ett gammalt favoritband och Thom Yorke är en av de absolut bästa sångarna. Nu finns det fler anledningar att gilla dem för nu kan man köpa deras nya skiva till det pris man själv väljer. Radiohead riskerar att få för lite betalt för sitt arbete, men det förtroende och respekt de ger sina konsumenter gör att konsumenterna är tacksamma för det. Jag tror Radiohead kommer få rejält betalt, för jag och många med mig vill GÄRNA betala för en tjänst där leverantören respekterar mig som kund.

Köp Radiohead – In Rainbows. (Låtarna kan dock inte laddas ner förrän 10/10)

Bilden fotade jag 1994 på Gino.

Läs också en helt motsatt analys…

Fildelningsdebatten verkar ha ebbat ut… Men inget är ju löst så det finns väl fortfarande anledningar att diskutera.

Har precis sett ett avsnitt av Bert på tv8.se från i våras som behandlar ämnet.

Programmet är kul, härligt lo-fi och väldigt partiskt. Det tycks råda nån slags iver att vara ”opartisk” i svenska medier, men de är ju aldrig det hur mycket de än försöker. Därför är det uppfriskande när Bert inte skäms över sin partiskhet i fildelningsfrågan. Han bjuder in folkliga Felix Herngren och en skivhandlare som tillsammans med Bert manglar över en stackars fildelningsförespråkare. Felix är direkt oförskämd och hans dubbelmoral är total. ”Det är inte för pengarna”.

Det ÄR moraliskt fel att inte betala för det man brukar, men drm-skyddad musik går inte att använda som moderna konsumenter vill. De flesta har flera datorer, ipods, mobiler, dvd-spelare, bilstereo osv. Ingen betald teknik kan smidigt lösa detta. Vem vill betala för strul?

Fildelningen har gjort oss till bredare mediekonsumenter, vi lyssnar på fler skivor helt enkelt. Medieindustrin skulle kunna möta förändringen och ta betalt för tjänsten ”att lyssna på musik” snarare än att ta betalt per låt. De flesta kan tänka sig att betala ca 200kr i månaden för att lyssna på musik, gör det då en skillnad för musikindustrin om vi lyssnar på en eller tio skivor?

Politiker ska inte skydda konservativa branscher. Medieindustrin kan tjäna stoora stålar i framtiden, men då måste de utveckla sig själva, möta konsumenterna på deras villkor och framförallt sluta gnälla.

Här festar makteliten från Aftonbladet.

Ja. Almedalen var kul som bara den. Men hångel blev jag utan och jag undrar var de vilda spritfesterna var? På bilden sjunger vi ”ut i vår hage” eller nåt annat vilt.

Men fin bild, fotad av den duktige Stefan Jerrevång.